Life, la la la la la, la la life, la la la la la

Ja ni, för 365 dagar sedan steg jag av planet i Kapstaden, lite halft förvirrad, bortkommen och inte helt säker på att jag just varit smart som gett bort mina grejer och packat väskan för att åka. När jag satt på planet mellan Amsterdam och Johannesburg snurrade det runt tankar som att: jag borde nog satt grejerna i förvaring, tänk om jag åker hem om en månad, ingenting kvar, vad är det jag ska göra här egentligen, har jag tänkt genom detta ordentligt, är jag galen? Ungefär så!

Väl framme kändes det som att det blev bra, visst har det funnits gånger under året som jag ifrågasatt min egen mentala hälsa för att ha flyttat ner hit, men det har även funnits gånger som jag utan tvekan vetat att jag är på rätt plats. Egentligen finns det ju inget större intresse i dåtidens funderingar och tankar, mest en anekdot om hur tillvaron kändes för ett år sedan. Desto mer intressant blir det ju om jag funderar på vad jag tror om livet idag. Innan ni får det ska jag summera året i lite punkter:

• Jobb
• Skratt
• Gråt
• 4 lägenheter (japp, bor i min 4:e lägenhet)
• Stephan o Anettes gästrum
• Kollegor
• Nya vänner
• Bada
• Sola
• Jobba lite mer
• Djur
• Amanda
• Miriam
• Solnedgångar
• Jul
• Fest
• Utmaningar
• Skräck
• Glädje
• Funderingar
• Liv
• Församling
• Sjukdom
• Operation
• Tillfrisknande
• Golf (bil)
• Bubbla cabrolé
• Tillfreds

Ja, det är några enordsintryck från detta året. Gällande hur jag mår rent fysiskt just nu så är jag tillbaka fulltid. Det svåra för alla utom mig, både där hemma och här hemma, är att jag är ju alltid sjuk, men det syns inte på mig. Menar inte negativt, men sedan 2003 har jag fått leva med sjukdomen, inte så att jag menar ”stackars mig”, mer; en tid på sjukhuset är enbart en förvärrad sjukdomsperiod, det är inte så att jag är frisk idag, även om det ser ut så för den externa åskådaren. Men jag väljer att leva mitt liv som om jag vore frisk, jag vill inte ha långtids sjukskrivningar, jag vill inte ha samhällets sympatier. Så länge jag kan, kommer jag fortsätta att leva som om jag vore frisk. Enda som händer är att det ibland blir missförstånd i vardagen när jag inte orkar, utöver det tycker jag min lösning funkar utmärkt.

Ok, nu för att summera hur jag känner idag: Jag älskar mitt liv och jag älskar den här platsen :) Det räcker som summering.